Kontakt!!
Jag tog mig i kragen igår och ringde nummret jag hade fått i snabbsmset. Först var det ingen som svara men andra gången jag ringde svarades det i telefonen. Jag var så nervös att jag skaka. Tankarna for genom skallen på mig, vad i hela friden håller jag på med? Jag har blitt knäpp, jösses.. Jag var verkligen nervös, tror inte att jag någonsin har varit så nervös förut. Tur att jag var på mitt rum och prata utan att bli störd. När vi började prata så var det lite svårt, men det lossnade ju mer vi pratade och till slut rann det som vatten i bäcken. Vilket märktes för vi pratade över en timme, min mamma blev lite putt och kom och sa åt mig att sluta prata.
Vi pratade, planerade, skrattade och jag var alldeles svimfärdig. Jösses! Jag kunde inte sitta stilla, antingen låg jag eller så satt jag för jag vågade inte stå upp - rädslan att trilla ihop i en enda hög var alldeles för stor. Det hade ju inte varit så speciellt bra. hahaha... Allt gick bra och han var förvånad att jag ringde, han tyckte det var roligt att jag ringde. Tror på någe vis ändå att innerst inne så var han inte så förvånad, men vad vet jag. Jag är bara en kokoknasig tjej som inte kan hålla känslorna i styr... Vi ska ses och det känns så jävla skönt!!!! Nu är då frågan, vad i hela friden ska man ha på sig???? (kan man vara mer tjejig??) hahaha...
Jag var så glad igår att jag visste inte vart jag skulle ta vägen.. Idag fick jag reda på lite saker som jag absolut inte hade någon aning om och jag började gråta. Visste inte hur jag skulle tolka allt som har varit. Har kännt mig nere ända sen dess men ändå så svävar jag på moln. Det är nog mina intryckta känslor som äntligen får komm fram och visa sig för omvärlden. Jisses, att det ska ta sån lång tid! Men de kanske har sjunkit in mera hos honom också och jag hoppas verkligen att de inte bara är en stor misstolkning, men jag är nästan helt 100% säker på att det kommer att bli ett lyckligt slut på det hela.
Jösses, asså jag vet inte vad jag ska säga, jag är nog fortfarande i chock och jag är nervös och förväntansfull samtidigt som jag vet att jag får inte ha några förväntningar. Det bara snurrar i skallen. Men det kommer att lösa sig för det gör det alltid.
My heart
is dark,
lonely,
empty,
but
hopefull.
I have seen other,
I have taken others,
but they never ment anything to me.
Then I saw you
a tall
dark stranger.
My heart exploded
and I lost.
My heart
is hopefull
it's beating
but it's still lonely.
To feel you
next to me
is my biggest desire.
My body is aching
for you to hold me close,
to let me hear your heartbeat.
I'm lost,
my feelings for you won.
Maybe, maybe,
but I do believe
that I Love You..........
Så kan det gå.
Jag har fått jobb och jag ska jobba i morgon från klockan 07:00 och framåt. Har ingen aning om när jag kommer att sluta, runt 16:00 skulle jag tro med en liten vild gissning. Ska prata med chefen i morgon också angående nästa vecka.
Det ska faktiskt bli kul. För hon som jag ska jobba med hon är lika knäpp som jag.. hahaha..=) Så de passar bra.
Nu i kväll ska jag kolla på Morden i Midsommer med Kommessarie Barnaby. =) Sen blir det direkt ner i sängen. Jag har läst klart min bok. Den var bra, men jag tycker alltid att sluten går så fort. Vill ha ett lite längre slut, ett mer detaljerat slut. jaja.. Nu blir det en varm dusch och sen blir det tv:n. Just ja klippa naglarna ska jag också göra.. :/ hmm inte så jätte kul men va fan, kan inte jobba i långa naglar, speciellt inte om jag vill ha dom kvar...
Puss och kram
Andrea Bocelli & Sarah Brightman ~ Time To say Goodbye
Kommentarer
Trackback
